 |
skicka mig dem så får du svar.
Torbjörn som är en av mina bästa vänner har skrivit en fin artikel om sin MC erfarenhet
Rapport Sommaren 2011 av Torbjörn Flodin
Sport Touring Allround Offroad Custom
Motorcyklar är som kvinnor det finns så många olika modeller, men man älskar dom alla.
Jag har haft förmånen att till dags datum provkört 110 olika typer (mc alltså) och det är lika spännande varje gång
Äger nu min 13:e mc en Honda Varadero det har blivit en del hojbyten på vägen dit
och många ironiska kommentarer men på en sann entusiast biter inget på.
Har ofta fått frågan vilken motorcykel är bäst, men har inget enkelt svar, för exempel
den lilla custumhojen Honda Rebell 1cyl 9hk som min dotter ägde ett tag var riktigt mysig
att puttra runt med i villaområdena, lätthanterlig snäll och avslappnande att köra,
fick den sträcka ut på en rak landsväg så toppade man 105km/h.
Som kontrast är Ducati 1199 V-twin på 170hk den galopperar vansinnigt vid varje rörelse på gashandtaget
motorn går stenhårt vifta lite med gasen och framhjulet lyfter, den är lätt som en fjäder att lägga ner i en kurva.
Ligger bakom en lastbil i 100km/h på E4 söder överhörnäs har 4:ans växel i när det blir fri sikt att köra om
så ger jag järnet, det råa vridet får framhjulet att peka rätt upp mot solen och paniken utbryter ombord.
Det såg säkert häftigt men det var bara för mycket för mig.
Man kan dela in hojarna i olika klasser men det är ibland hår fint mellan vissa
SPORT
är egentligen den optimala motorcykeln den är lätt har max effekt och är
lättsvängd men körställningen är jobbig i farter under 100km/h det är påfrestande på handlederna skarpa knävinklar
och motorerna tigger hela tiden om mera gas svårt att inte köra som en galning.
Att ligga med kawasaki ZX-6 en 4-cyl 600cc på 128hk i 8000varv och sedan växla ner
och varva den till 14000 så det skriker i motorn är häftig känsla.
När jag testade Hondas ny Sporthoj CBR1000 på 178 hk pallade jag inte för trycket,
det är en sådan sjuk acceleration synfältet förvrängs och skallen hotas att sprängas i bitar
och farten blir så snabbt hög att det är svårt att hantera.
Samma sak med BMW S1000RR på 193hk den går mjukt som en katt man ger gas på 6:e växeln i 40km/h
och den drar helt rent, wow vilken fantastisk motor. Men den förvandlas till ett rytande monster när varvtalet ökar
och vid 11-12000 hänger jag inte med längre med, slår av gasen och andas ut undra hur fort det gick? han inte titta efter.
Sporthoj för mig är nog 600cc då har jag alla fall lite kontroll men som sagt
sport faller bort på grund av den dåliga körställningen och vansinniga motorn.
TOURING
att köra ofta och långt och dessutom bekvämt då är det touringmaskiner
som gäller för många och Honda Goldwing är kanske den grymmaste av alla,
testade Rolfs o Carinas svarta skönhet på midsommar i Kattisavan första intrycket var en
majestätiskt stor skapelse i plast och stål men väl på rull så var hon faktisk välbalanserad och
lättkörd mycket tack vare den låga tyngdpunkten, men det är mycket vikt att hantera och jag kände mig lite instängd.
Efter att fått äran att testa Larssons nya BMW K 1600GTL i sommar känns det som gränsen har flyttas för vad en touringhoj
kan klara av, tänk er en 6-cyl maskin på 1600cc och 160hk i ett chassi som känns sport fast den väger över 330kg
med all teknik man kan bara drömma om. Måste erkänna ett att jag var lite orolig när startade upp dyrgripen
utanför ÖMCC klubblokal men jag kände full kontroll från första metern och det var en njutning att känna suget från den motorn "tack Larsson"
Som kontrast i till lyxkryssarna i kvartsmiljonklassen har vi den "lilla" touringen Honda Deuville
med inbyggda packväskor fint vindskydd och kardan, du sitter bekvämt i många mil och motorn på 65 hk
drar förvånansvärt bra i långt ner i registret men att varva ur lönar sig knappast men jag gillar den.
Deuvillen tog för övrigt min kära Lilian ända till Kroatien och nästan hem för i Kumla blev det byte till den kraftfullare Yamaha TDM900.
Själv så har ägt BMW R1200RT, Yamaha FJR1300 och Honda VFR 800
Bmw har jag inte ont säga om men vi passade bara inte för varandra den var präktig rejäl hade eldrivet kåpglas farthållare stereo mm men.
FJR 1300 tog mig bland annat ända ner till Kroatien, med en kraftfull motor på 143hk så räckte det och blev över,
på autobahn var den ett touringlok chassit utstrålar sporttouring men den var tung med en fulltankad vikt på över 300kg
så blev jag sugen på lite nättare hoj så på vägen hem genom Sverige så provkörde jag VFR 800 hos varenda hondahandlare vi passerade.
V4 motorn på 110hk har ett underbart knorr en egen själ som man bara blir förälskad i, och den är lättsvängd som en sporthoj.
Jag övertygade mig själv att körställningen inte var för extrem för mig men efter finlandsresa med mera så blev onda knän och handleder orsak till byte
När nya VFR1200 kom med en ny V4 på 173hk och 1200cc så blev det ilfart till Sundsvall för test,
fantastisk motor och chassi men dyr tung och framåtlutat. En annan i samma klass är BMW K1300 också med motor överflöd
eller varför inte BMW F800ST en lätt bara 209kg tung sportturer med en paralelltwin på 85hk
har provkört den ett antal gånger bara för den är så kul att svänga med.
ALLROUND
här har vi motorcyklarnas ursprung det finns alla typer från 10 hk till över 200hk,
glömmer aldrig min provkörning av Yamahas nya Vmax med en V4 på 1600cc och 200hk det regnade den dan
så asfalten var rejält blöt här gällde det att dosera gasen rätt för det osannolika bottenvridet ville hela tiden
Suzuki Bandit 1200 och Yamaha Fazer 1000 är två hojar jag ägt som har en stor plats i mitt hjärta vackra starka och trevliga att köra.
Banditen var trimmade så att köra med passagerare gav ofrånkomliga framhjulslyft låter häftigt men oss imellan jag tycker inte om risker.
Banditen hade ett grymt bottenvrid 1000varv med passagerare uppför brantbacken i Finna innan Skeppsmalen är respekt.
Fazern tyckte jag om, den hade Yamahas sporthoj R1 grymma motor i lätt nedtrimmad version för ökad bottenvrid
jag körd faktiskt mellan Bispgården och Sollefteå på 6:ans växel det imponerar.
Efter fler resor till Norge med passagerare och så platsar den högt på listan bland allroundhojar
eller varför inte en Honda CBF1000 här har vi en mc som jag nästan kan kan utnämna som allround nummer 1.
Kawasaki ER-6 är en bästsäljare i Sverige tror det beror på det lätthanterliga chassit och den pigga motorn en verklig allrounder
men själv är jag inte så förtjust i paralelltwin karaktärslös motor i mina ögon.
Suzuki Hayabusa är en av mchistoriens mest beryktade motorcyklar att dom sedan gjorde en gatversion B-KING på 184hk är så häftigt
och Magnus när du köpte den blev jag verkligen avundsjuk, tack för provkörninge, att i upprätt körställning få känna
på en acceleration som spöar Lambogini och Ferarri är få förunnat jag känner det fortfarande i kroppen. Tack
Kawasaki 1000 är också en nertrimmad sporthoj med ett chassi för upprätt körställning väldigt annorlunda känsla
med brant framhjulsvinkel kändes som du satt ovanpå framhjulet hade varit skoj att testa på bana.
OFFROAD
eller kanske bättre kallad allroad här känner jag mig mest hemma,
du har en perfekt upprätt körställning inga onda knän eller handleder motorer med vridmoment.
Du tar dig Europa runt, till jobbet eller den lilla skogsbilvägen som andra motorcyklar tvekar inför.
Min första offroad var Hondas Transalp en V-twin på 650cc och 55hk en av Hondas bästa motorcyklar
vi trivdes verkligen bra tillsammans har inget ont att säga om Transalpen det är en äkta mckompis,
bottendraget i den " lilla" motorn är jämt och starkt och trivsamt men den fick stryka på foten för mera effekt.
Har även ägt kungen av offroad nämligen BMW R1200GS, när dom gjorde om den gamle tunga 1150 så var det ett lyckokast
man ökade på effekten med 20hk ändå lyckades man sänka vikten med hela 30 kg samtidigt fick man ett chassi som är förhållandevis lättsvängt.
Har svårt att argumentera varför vi skildes åt men ursäkta alla BMW fans, boxern och jag blev inga riktiga vänner
och 1:ans växel kändes hög det skakade och rysste i stan och uppriktigt visst är den ful.
Min nuvarande Honda Varadero är tyngre och har lägre effekt än Bmw men jag sitter som en kung, mindre maskin mer mc.
Jag har faktiskt kostat på den en dynajet trimmning vilket innebär att man monterar in en extra styrdator
som justerar insprutningen för max effekt på varje varvtal och växel, nu drar den jämt hela vägen
till varvstopp känns som den fått 100cc extra, har även monterat en växelindikator och ett slipon.
Men i min värld är inget för alltid, jag har hittat en ny kärlek nämligen Triumphs nya Tiger800XC.
Vid en resa till min dotter i Stockholm i våras så packade jag med mckläderna
och stannade till hos Lingvalls Motor i Gävle för test av nya Tigern.
Hade läst på duktigt inför provkörningen 214kg fulltankad 94hk 21"framhjul gött vrid, alla förhoppningar infriades,
den är lätt, har perfekt körställning och den underbara radtrean mixar v-twinnens bottenknorr med radfyrans hysteriska toppeffekt.
Kunde inte låta bli att tre veckor senare äntra Varaderon och vi åkte fram och tillbaks Gävle bara
för att få köra Tigern igen en nätt resa på 91mil det är äkta kärlek ( eller idioti?)
Ps. Blev en sväng till i september men säg inte det åt nån.
BMW 800GS är förebilden för Triumphen den är lite lättare har lägre effekt men paralelltwinen ger kraftigare bottenvrid,
men oj så roligare Triumpen är, sporthojkänsla vid buskörning, och vid test av en igenväxt skogsbilväg
förvandlades Tigern till en äkta offroad aldrig känt mig så trygg på en mc moppedkänsla i ett kraftpaket.(nu sparas det på konto)
Måste nämna Dukatis Multistrada1200 den är en hel sjuk offroader du måste bara prova den,
lätt chassi som en sporthoj max effekt på 150 hk skön körställning pris 195 000:-
Kanske inte fullt ut offroad med 17" framhjul men förbaskad fin motorcykel.
4 program för motor och chassi som ändrar inställning av fjädring och motoreffekt.
Försiktig med gasen bara, i sportlägget vill den resa framhjulet när du minst anar det.
CUSTUM
här har vi Sveriges populäraste hojklass inte undra på det du sitter lågt med nära kontakt med marken
det ger känsla av kontroll och trygghet. Motorerna är oftast V-twin med kraftfullt vridmoment från låga varvtal,
du kan dunka på i moderat fart med bakåtlutad avslappnad körställning ge gas och du får en spark i ryggen gött.
Saknar suget när motorn går upp i varv och förstår inte att man ska sitta som segel i vinden sen allt krom och järn,
jag vill ha en lätt snabb hoj som tar sig fram i de flesta miljöer.
Testade Harley Davidson stora tourer vid genomresa i Strömstad minns inte vad den hette men
den var gigantisk stor och framförallt tung när man stannade vid ett trafikljus
var man livrädd att tippa där gick gränsen för mig iallafall.Då var Triumph Rocket ett spännande möte istället ,
med en motor större än i de flesta bilar 2300cc och oändligt med vrid att ösa ur, med ett faktiskt kördugligt chassi
trots en vikt på hela 367kg Lilian skrek bak på bönpallen när jag gasade på i en kurva där tog det aldrig stopp.
Harley Davidsons motor har något visst, en mjukt gummibandsliknande gång
som känns skönt i kroppen förstår fansen, jappsen har en hårdare mekanisk känsla.
Harleys V-road riktigt kul men fattar inte körställningen
man sitter ju som ostkrok och gumman därbak halkade nästan av vid pådrag sadeln lutade förböveln bakåt!
Ja nu har ni fått ta del av mina motorcykelfunderingar om ni nu orkade läsa så här lång det
är många provade motorcyklar som inte är nämda men det ska ju inte bli en bok det här.
Längtar till våren gör Torbjörn Flodin
Tillbaka till motorcykel sidan.